Sök
Färnebofjärdens nationalpark
Dimma över våt gräsmark och höga barrträd.

Historik

Landskapet höjde sig ur Litorinahavet 5000-4500 år f Kr.

Fornlämningar

På Strångnäs och Sandön, Hemön och Utön har man hittat lämningar som husgrunder, stensättningar och rösen från stenåldersplatser.

Vid fäboden strax uppströms Gysinge finns lämningar efter arbetarbostäder. De består av husgrunder, jordkällarvalv av slaggsten samt odlingsrösen.

Gammal betesmark

Älvens årliga översvämningar, landskapets otillgänglighet och avsaknaden av lämplig mark har gjort att den inte har kunnat utnyttjas för permanent boende jordbruksproduktion. De vidsträckta älvängarna och myrarna hade däremot förr en stor betydelse som slåtter- och betesmark.

Här bärgade traktens byar sitt vinterfoder till djuren. Av höladorna finns endast rester kvar, utom vid Torrösundet och på Västerön där lador har restaurerats.

Skogsområdenas gräsväxt tog man tillvara genom att nyttja skogarna som betesmark. I avlägsna skogar byggde man fäbodar dit man flyttade kreaturen varje vår. Fäboddriften upphörde under 1900-talets tidigare del. Även skogarna har utnyttjats för vedfångst bland annat till Sala silvergruva, Gysinge bruk och sågverk vid Dalälven.