Från 1800-talet in i framtiden

På vår sida om Atlanten, föreslog den svenske polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld år 1880, att motsvarande skyddsform skulle införas för svenska och nordiska vildmarker.

Tre decennier senare, 1904, skrev Karl Starbäck en riksdagsmotion som följdes av ett betänkande 1907. Där kritiserades "människans av stundens vinningslystnad dikterade, hänsynslösa ingrepp i naturen".

Engagemanget ledde till att Sveriges som första land i Europa den 24 maj 1909  inrättade de nio nationalparkerna: Hamra, Garphyttan, Ängsö, Gotska Sandön, Abisko, Pieljekaise, Sarek, Stora Sjöfallet och Sonfjället. 

Senare samma år antogs Sveriges första naturskyddslag.

Därefter gick utvecklingen ganska långsamt. Mellan 1918 och 1962 tillkom sju parker och mellan 1982 och 2002 ytterligare tolv.

De första nationalparkerna inrättades ganska slumpmässigt utifrån estetiska eller turistiska värden. Fördelningen var starkt koncentrerad till de nordliga landskapen medan exempelvis skärgårdar inte alls var representerade.

Processen att bilda nationalparker har utvecklats genom åren, både när det gäller hur områden väljs ut och hur samverkan byggs upp. År 2008 antogs en ny nationalparksplan, med tydligare kriterier och koppling till Internationella Naturvårdsunionens regler.  

I den långsiktiga nationalparksplanen från 2008 finns förslag på områden som kan komma att komplettera dagens 30 nationalparker med ytterligare 10 nationalparker. 

De senast inrättade parkerna är Kosterhavets nationalpark som invigdes 9 september 2009 av kung Carl XVI Gustaf och Åsnens nationalpark som invigdes den 25 maj 2018 av Kronprinsessan Victoria.

I nationalparksplanen ingår också att utvidga befintliga nationalparker. Björnlandet och Tivedens nationalparker är de senaste som utökats i storlek och med nya entréer, leder och anläggningar för besökare. På listan för utökning och komplettering finns också Gotska Sandön med marina delar samt Sarek och Padjelanta/Badjelánnda med områden som redan ingår i världsarvet Laponia.

Det är riksdag och regering som beslutar om nya nationalparker. Naturvårdsverket har pekat ut områden som är lämpliga kandidater till en framtida status som nationalparker:

• Arktiska tundran i Tavvavuoma, Norrbottens län
• Kebnekaise, Norrbottens län
• Vålådalen-Sylarna i Jämtlands län
• Myrtäckta Blaikfjället i i Västerbottens län
• Bästeträsk, Gotland
• Reivo i Norrbottens län
• Vindelfjällen i Västerbottens län
• Rogen-Juttulslätten i Dalarnas och Jämtlands län
• Koppången i Dalarnas län
• Nämdöskärgården i Stockholms län
• Sankt Anna i Östergötlands län