Geologi
Terrängen är låg och flack och når 20 meter över Vänerns vattenyta. De högsta punkterna finns på Djurös östsida i jämnhöjd med Timmerholmarna, på Långholmen och på Norra Harholmen.
Spricksystem
Ett markant drag i topografin är de sprickdalar som löper parallellt med förkastningslinjen. Ett andra spricksystem skär det förstnämnda nästan vinkelrätt.
Dessa sprickor är av stor betydelse för vegetationens utformning. Vänerområdet karaktäriseras av förkastningslinjer i nordsydlig riktning. En av de mer betydande går utmed Djuröarnas västsida där vattendjupet några hundra meter ut når ner till 70 m. Ovan vattenytan är topografin däremot tämligen flack.
Bergarter
Berggrunden består främst av röda gnejser, sammansatta av för växtnäring relativt fattiga mineral. Här finns också grönsten och kambrisk sandsten. Betydande delar av stränderna på flera av öarna är täckta av svallgrus och klappersten, block av röd dalaporfyrit och dalasandsten samt kambrisk kalksandsten.
Dela med dina vänner
Dela den här sidan med dina vänner på Facebook, X (tidigare Twitter) och via mail.