Geologi

Glaciärerna har skrapat fram de skarpa kammarna och topparna i Sarek. Deras ständiga rörelse producerar bergmjöl som sedan transporteras bort av vattnet. Utan glaciärerna i Sarek skulle inte heller det kända Ráhpaäno suorgudahka, Lájtávrredeltat, finnas.

Det är också isen som har skulpterat de stora dalgångarna och breddat dem och rundat av. Njoatsosvágge i Sarek är ett exempel på en sådan klassisk u-dal där inlandsisen mjukat till formerna. Att det i allmänhet är ett så djärvt landskap beror på bergarten amfibolit, som är särskilt motståndskraftig mot erosion.

Sarek tillhör de fjäll som bildades där kontinentalplattorna krockade med varandra för några hundra miljoner år sedan. Nya bergarter bildade gränsen mellan det gamla urberget och de nyare fjällberggrunden är tydlig. Vid Skierffe vid porten till Ráhpavuobme ser man den så kallade glinten. Det är platsen där det gamla, flacka urberget möter den dramatiska, nyare fjällberggrunden.

Spektakulära berg har ofta också varit heliga. En känd offerplats ligger under Skierffe nära sjön Sájvva, som också är ett ord för en helig plats. På väg upp mot Skierffe ligger Aktsegállo, ett jättestort klippblock som frostsprängning har delat. Det sägs att björnar gått i ide här och att nio stycken (aktse på samiska) har dödats av jägare under åren.

På samiska finns många namn för fjällens olika geologiska formationer. I Boarddemassivet i östra Sarek finns till exempel de två fjälltopparna Stuor Jierttá och Unna Jierttá. Det samiska ordet "jierttá" betyder bland annat ett runt fjäll. Jämfört med andra toppar är de lite runda till formen.