Växtliv

Vanligast är den gulgröna kartlaven. Här finns också fönsterlav, islandslav, grå och gulvit renlav. Mellan lavarna växer kråkbär, lappljung, blåbär och dvärgbjörk.

Andra arter som klarar det allra tuffaste klimatet är snölav, krypljung, ripbär och fjällgröna.

I skyddade bäckraviner, till exempel i Sododalen, växer höga örter som torta och skogsnäva tillsammans med fjällkåpa, fjällbräken, rödblära, fjälltimotej och en hel del andra växter.

Har du tur kan du i Sododalen få se den lilla fjällvickerblåvingen, Härjedalens landskapsfjäril. I Sverige finns den endast i Jämtlands- och Härjedalsfjällen.

I nationalparken finns flera olika sorters skogar, allt från frodiga fjällbjörkskogar till torra, magra tallskogar.

Den vanligaste skogstypen på torrare marker i Sonfjällets nationalpark är gles, lavrik tallhed. Här trivs lavar som fönsterlav, islandslav samt grå och gulvit renlav, tillsammans med ljung, lingon och kråkbär. Gamla, knotiga och vridna tallar, som växer långsamt i den magra och kärva miljön, skapar känslan av orörd skog runt fjället.

Skogen i nationalparken är delvis påverkad av skogshuggningar runt förra sekelskiftet. Dessutom har vissa delar drabbats av skogsbränder flera gånger.

På fuktigare marker växer frodig granskog. Marken är täckt av många olika mossor, bland annat husmossa och väggmossa. Här trivs blåbärsriset tillsammans med örter som gullris, ekorrbär, skogsnäva, skogsstjärna, ängs- och skogskovall och älggräs.

En del av granarna är uppemot 250 år gamla. Här och var står torra, döda träd. Trädstammar, som för länge sedan har knäckts av någon storm, ligger på marken och multnar. Känslan av urskog är stark och den förstärks av de hänglavar som smyckar träden.

Old Rasmus, en av världens äldsta levande trädkloner (minst 9 5 00 år gammal) finns på Sonfjället. Inget av det ursprungliga trädet lever längre men det är samma genetiska individ. De nedersta grenarna har slagit rot när de har tryckts ner mot marken och nya stammar har vuxit upp.

Där marken är som fuktigast bryts skogen av myrar och myrstråk, ibland med torrbackar där en och annan knotig myrtall har lyckats få fotfäste.

Här växer de eftertraktade hjortronen tillsammans med fuktälskande växter som dvärgbjörk, odon och rosling.