Växtliv

Annars är det mest björkskog och öppna fjällhedar i nationalparken. Det är ofta blockig terräng. Vandrar man fjällhedarna kan man se hur växtligheten varierar på kullar och i svackor, beroende på hur länge snötäcket ligger kvar under sommaren. Här finns alltifrån vindblottor med krypljung och fjällgröna till snölegemark med dvärgvide och mossljung.

I Dievssávággi/Teusadalen och på sydsluttningarna mot Áhkkájávvre är skogen frodig. Här finns särskilt mycket av de växter som samerna inte bara använt som mat utan också som medicin. Båsskå/fjällkvanne är en av de vanligaste nyttoväxterna. På samiska kallas kvannen det första året för fáddno. Stjälken kan skalas och ätas som den är eller rostas över elden. Torkad kvanne var bra att tugga på om man var fökryld eller om man hade hosta. Skvattram används till exempel som myggmedel.