Sök
Padjelanta / Badjelánnda nationalpark
Landskapsvy över Badjelannda Padjelanta. En sjö avtecknar sig mot en blå himmel omgivet av fjällandskap.

Människan i området

”Man har följt vattnet och bosatt sig vid det. Förr i tiden fanns det fångstgropar här där man fångade vildren. Jag vet inte exakt var man hade sina boplatser då, men våra boplatser som vi har i dag ligger nära dem och det här var en plats dit renhjordarna och jägarna alltid kom.”

Lennart Åstot, renskötare bosatt i Sáluhávrre/Sallohaure sommartid.

Livet i samebyn

Boplatserna i Padjelanta/Badjelánnda ligger oftast på platser där det finns bra fiske, möjlighet att hämta ved och i närhet till renarnas betesland. Runt om finns spår efter de människor som har bott här.

Området är sommarbetesland för tre samebyar. Samebyn är både en ekonomisk samarbetsform och ett bestämt landområde. Inom detta område får medlemmarna i samebyn bedriva renskötsel. I delar av området får medlemmarna dessutom fiska, jaga och man har också rätt att uppföra stugor och anläggningar för rennäringen samt ta bränsle och byggnadsvirke för husbehov och slöjdvirke. 

De har sina renar här från april till december. Under vår, sommar och höst bor det folk i vistena i nationalparken. Förutom renskötseln arbetar man bland annat med att fiska och jaga älg och småvilt. 

Under 1960-talet gick de sista renrajderna till Padjelanta/Badjelánnda. När sjöflygplanen började trafikera i fjällvärlden började familjerna att flyga till sommarvistena. I dag används helikopter men också motorcyklar som hjälpmedel för att samla ihop renarna. Det är ett hem och en arbetsplats. Samernas renskötselrätt, det vill säga rätten att använda marken för sig och sina djur, gäller i hela nationalparken.