Sök
Stora Sjöfallets / Stuor Muorkke nationalpark
""

Människan i området

Dalgången in genom Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke är inkörsport inte bara för ortsbefolkningen längs vägen och sjösystemet, utan även för de samebyar som har sina betesmarker här. 

Juleävdnos, Stora Luleälvens, sjösystem har alltid varit en viktig flyttled både under vintern och sommaren. Efter hela sjösystemet ligger nya och gamla boplatser.    

Lämningar från gamla boplatser

Att människor alltid har rört sig i området syns också på de många lämningar som finns i området. De sträcker sig från äldsta stenåldern fram till i dag. I nationalparken finns gamla boplatser och fångsgropssystem. 

Livet i samebyn

Området är renbetesland för två samebyar. De har sina renar här från april till december. Under vår, sommar och höst bor det folk i vistena i nationalparken. Förutom renskötseln arbetar man bland annat med att fiska och jaga älg och småvilt. 

En sameby är både en ekonomisk samarbetsform och ett bestämt landområde. Inom detta område får medlemmarna i samebyn bedriva renskötsel. I delar av området får medlemmarna dessutom fiska, jaga och man har också rätt att uppföra stugor och anläggningar för rennäringen samt ta bränsle och byggnadsvirke för husbehov och slöjdvirke. 

Innan vägen som kallas Vägen västerut byggdes i slutet av 1960-talet användes Stora lulevatten som flyttningsled. Samerna påbörjade flyttningarna i den östra delen och färdades längs vattendraget till sina sommarvisten. När vägen byggdes började man att färdas med bil längs vägen.

Under sommarmånaderna samlar samebyarna sina renar till kalvmärkning. Under senhösten samlas renarna ihop och man flyttar med dem österut där de skiljs ut av sina ägare och förs till vinterbeteslanden. I dag används helikopter men också motorcyklar som hjälpmedel för att samla ihop renarna. Det är ett hem och en arbetsplats. Samernas renskötselrätt, det vill säga rätten att använda marken för sig och sina djur, gäller i hela nationalparken. 

Namnen berättar

Namnen på sjöarna, bäckarna ch fjällen berättar historier om landskapet och människorna som har bott här. De karaktäristiska fjällen Giergav har fått sitt namn från det samiska ordet för barnvagga. Formen på fjället liknar en samiska barnvagga. Under fjället blir det tidigt bart på våren. Under flyttningen med renarna är det en bra plats för att stanna till vid för bete och vila. 

Vattenkraft och turism 

I Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke finns också många spår av vattenkraftsbygget och turismen. Här finns det ett naturum som berättar om världsarvet Laponia. Samebyarna har själva fått anvisa platsen för var det passar att bygga, och de har varit delaktiga i planerandet av hur informationen om området ska se ut.