Historik

Under medeltiden ägdes Söderskogen av Augustinerklostret, som lät sina och danska hovets hästar beta i skogen. Marken växlade sedan ägare mellan svenska och danska kungsgårdar under 1600- och 1700-talet.

Det var stora variationer i hur hårt marken betades och ibland skedde stora avverkningar. Hästarna betade Hästhagen, som Söderskogen kallades i början av 1800-talet, fram tills kungsgårdens stuteri flyttade till Flyinge.

Det finns många intressanta historiska spår och fornlämningar i området. Märkligast av alla är kanske Hästhagevallen, en bred, meterhög jordvall vars syfte och ålder ännu idag är oklar. Möjligen kan vallen ha fungerat som försvarsanläggning. En annan teori är att kungsgården hade en inhägnad jaktpark här. Hjortar drevs ned från Romeleåsen och omgivande marker och samlades inne i inhägnaden där adel och kungar sedan jagade dem.

När området blev nationalpark 1918 upphörde både bete och avverkning. Skogen lämnades för fri utveckling. Därefter har skogen långsamt förändrats mot ett mer naturligt tillstånd och kan så småningom ge oss en bild av hur det omgivande landskapet skulle ha sett ut om det fått utvecklas fritt utan mänsklig påverkan.