Djurliv

Djurlivet är artrikt och särskilt fågellivet torde ha få motsvarigheter i landet bland annat vad gäller sammansättningen av skogs- och våtmarksberoende, nordliga och sydliga arter.

Vidare finns starka stammar av skogshöns, framförallt orre men även tjäder och järpe. Av våtmarks- och vattenbundna arter märks bland annat trana, storlom, ljungpipare, havsörn och fiskgjuse. Fiskgjusen hör till de arter som har en hög täthet, 15-20 par i området.

Till Färnebofjärdens kvalitéer från ornitologisk synpunkt hör också dess funktion som rastplats. Färnebofjärden är en av landets många rastplatser för sångsvan. Under vårflyttningen samlas svanarna i de isfria delarna av fjärden.

Av däggdjur finns starka stammar av älg, rådjur, hare och mård. Lodjur förekommer regelbundet. Det finns även en liten stam av utter. Under senare delen av 1980-talet har även bäver etablerat sig inom området.

Mångfalden av skogsbiotoper med innehåll av framförallt äldre, lövrika bestånd, döda och döende träd utgör miljöer för ett många sällsynta och hotade insektsarter. Bland de många arterna av trädlevande insekter finns de i landet akut hotade skalbaggarna cinnoberbagge, svartoxe, hårig taggbock och liten timmerman, samt ett tiotal andra arter som betecknas som sårbara. Totalt har ett 60-tal rödlistade insektsarter påträffats.

Färnebofjärden har även ett art- och individrikt fiskbestånd. Sammantaget finns ett tjugotal olika fiskarter. Forsarnas och strömmarnas harr- och öringstam samt fjärdens gös-, gädd- och abborrbestånd är av stort intresse för fritidsfisket.