En person paddlar kanot i lugnt vatten.

Sveriges naturtyper

Nationalparkerna speglar Sveriges natur. Tillsammans bildar de en helhet som ger skydd åt de sex olika landskapstyper som är karaktäristiska och unika för Sverige.

Närbild på när vattnet forsar fram i Svartån, Hamra nationalpark. Gröna träd och klippor syns i bakgrunden.
Hamra nationalpark, Svartån. Foto: Tomas Ärlemo

 

Sjöar och vattendrag

Sverige är ett av världens sjörikaste länder. Nästan en tiondel av Sveriges yta består av sjöar. Glittrande sötvattensmiljöer finns i de flesta nationalparker.

Vi har också kvar några älvar som är helt eller nästan helt opåverkade av vattenkraftsutbyggnad. Vindelälven, Torne älv, Kalix älv och Pite älv är skyddade som nationalälvar och får därför inte heller i framtiden byggas ut.

Fina sötvattensmiljöer finns dessutom i nationalparkerna Djurö i Vänern och Färnebofjärden vid Nedre Dalälven.

 

Sarek Rapadalen. Foto: Laponiatjoutjudus

 

Fjäll

Omkring 90 procent av nationalparkernas samlade yta finns i fjällområdet. Områdena är skyddsvärda med stora geologiska och biologiska värden.

Här kan du vandra från fjällbjörkskogar eller uråldriga barrskogar över vindpinade hedar och upp på gnistrande glaciärer. Variationerna och möjligheterna är stora, Skandinaviens största fjällsjö Torne träsk, finns i Abisko och några av fjällens rikaste blomsterängar i Padjelanta. Och i det vilda och dramatiska Sarek väntar Europas kanske mest dramatiska och storslagna fjällområde, sedan 1996 en del av världsarvet Laponia.

 

Skuleskogen, Slottsberget. Foto: Johan Uebel

 

Kust och hav

Nationalparkerna längs kusten bjuder på stora kontraster. Några exempel är Skuleskogens högresta kust, Haparanda skärgårds låga sandbankar och Kosterhavet med sina salta klippor och sällsamma liv under vattnet.

Ett annat exempel på nationalparkernas kontraster är Blå jungfruns granitklippor gentemot blomprakten och den lummiga skogen i Ängsös genuina och välbevarade odlingslandskap.

 

""
Store Mosse. Foto: Länsstyrelsen Jönköping

 

Ädellövskog

Bok, ask, ek och alm bildar ädellövskogar som täcker mindre än en procent av Sverige. Ädellövskogen är en mycket gammal naturtyp som uppstod under en varmare klimatperiod för 6 000 år sedan. Skogarnas lövsalar har ett myllrande liv med många sällsynta djur och växter.

Idag finns ädellövskogar bara söder om Dalälven, som till exempel i nationalparkerna Söderåsen, Dalby Söderskog, Stenshuvud och Ängsö.

 

""
Norra kvills nationalpark. Foto: Anna Lindberg

 

Våtmark

Omkring en femtedel av Sveriges landyta täcks av våtmarker som myrar, mossar och kärr. Många växter och djur är särskilt anpassade till dessa blöta platser och de är viktiga för många fåglar, exempelvis storspoven vars visslingar får sommarkvällarna att vibrera.

Sevärda våtmarker finns till exempel i Muddus och Store Mosse nationalparker.

Barrskog

Barrskogens mörkgröna täcke dominerar Sveriges natur och även de stora nationalparkerna utanför fjällen. I norr har fjällen en karg och uråldrig prägel, med uppåt sjuhundraåriga tallar i Muddus. Söderut som i Norra Kvill, är skogen oftare tätare och mer högvuxen.

Även i Tyresta urskogsområde finns många flerhundraåriga tallar och högväxta granar. I Tyresta och Muddus kan man dessutom se spår efter skogsbränder som förr präglade barrskogslandskapet.