Restaurering av torvtäktsområdet 2013 - 2015

Natura 2000 betyder att EU tycker att våra våtmarker är extra viktiga att skydda, bevara och restaurera. Men många våtmarker håller på att växa igen och förstöras.

Orsaken till igenväxningen beror framför allt på att dikningar och torvtäkt har gjort marken torrare. Kvävenedfall och klimatförändringar bidrar också. Allt detta gör att träd växer bättre i myrarna, och då trivs inte torvmossor och fåglar.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har tillsammans med länsstyrelserna i Jämtland, Dalarna, Kronoberg, Skåne, Västernorrland och Östergötland fått pengar från EU och Naturvårdsverket för att under åren 2010 - 2015 återställa 35 våtmarker genom projektet Life to ad(d)mire. 

I Jönköpings län omfattade projektet de gamla torvtäkterna i Store Mosse nationalpark och naturreservatet Anderstorps Stormosse, samt dikad skog i naturreservatet Komosse södra.

I Store Mosse nationalpark har 300 hektar restaurerats. De flesta åtgärderna har genomförts i de gamla torvtäktsområdena på järnvägens båda sidor (Hädingetäkten) och den gamla täkten mellan Hädinge by och Horssjön (Bränntorvsmossen, även kallad SJ-mossen). Också delar av Björnekullakärret ingår i Life-projektet.

I Hädingetäkten började röjningarna under vårvintern 2013. Målet med röjningarna är att skapa större öppna ytor för häckande vadarfåglar. Under hösten 2013 gjordes arbetet med att jämna ut de torra bankarna (”plintarna”) mellan torvgravarna. Träden och torvbankarna togs i samma svep och plattades ner i kanten på gravarna. I vissa områden lämnades träden kvar men dikena täpptes till.    

Genom att dämma diken och platta ut plintar kommer mossens yta och vattenytan i marken att närma sig varandra. Då växer vitmossan bättre samtidigt som tallarna växer sämre.   

Målet var att skapa större trädfria ytor med levande, växande vitmossa. Sådana ytor behövs för häckande vadarfåglar.  Vadarfåglarna vill inte göra sina reden för nära träd eftersom det kan sitta kråkor i träden och spana efter ägg. 

Närmast torvfabriken har cirka 20 hektar lämnats som de var, av kulturhistoriska skäl.